Atomen - utomhusundervisning

Bladjakt 

Åldersgrupp och material 

Planeringen vänder sig till årskurs 1.  

Material som behövs är: björkblad, rönnblad, ekblad, lönnblad, tallbarr, granbarr, vit duk (en duk per grupp), bilder på blad (bladguide) och band.  

 
Lärandeobjekt  

• Eleven ska veta att ett björkblad har taggiga kanter.

• Eleven ska veta att ett rönnblad är parbladigt.

• Eleven ska veta att ett ekblad har rundande kanter  

• Eleven ska veta att ett lönnblad ser ut som en stjärna.

• Eleven ska veta att ett tallbarr är långt i jämförelse med ett granbarr.

• Eleven ska veta att ett granbarr är kort i jämförelse med ett tallbarr.

• 
  

• Eleven ska veta att björkblad är ett bladlikt blad.  

• Eleven ska veta att rönnblad är ett bladlikt blad.  

• Eleven ska veta att ekblad är ett bladlikt blad. 

• Eleven ska veta att lönnblad är ett bladlikt blad. 

• Eleven ska veta att tallbarret är ett barrlikt blad. 

• Eleven ska veta att granbarret är ett barrlikt blad. 

 
Utförande  

Innan lektionen:   

Markera upp området med ett band som eleverna får röra sig i under aktiviteten och förklara att eleverna inte får gå utanför det markerade området. 

Uppstart:  

Börja med att dela klassen i mindre grupper. Samla gruppen i en mindre halvcirkel och berätta att de ska få gå på bladjakt där de ska hitta sex stycken olika blad, för att väcka elevernas intresse. Här visas bladguiden upp och en genomgång av de sex arterna: björkblad, rönnblad, ekblad, lönnblad, tallbarr och granbarr som eleverna ska få leta efter. 

Dela ut en bladguide till varje grupp. Grupperna får gå på jakt efter arterna och samlar in ett av varje blad. Därefter är det samling och gemensam genomgång av arterna. Eleverna får gissa vad bladen heter och tillsammans studeras bladen och diskussion om olika kännetecken. Exempel på frågor om bladens utseende är: Hur ser bladskaftet ut? Hur ser de ut i mitten? Vilken färg har de? Hur känns de?  

Berätta om skillnaden på barrliknande och bladliknande blad. Viktiga punkter att ta upp här är: Barrliknande blad är mindre och har ett vaxskikt. Bladliknande blad är oftast platta och finns i olika former. Låt eleverna göra en sortering utifrån kriteriet barrliknande och bladliknande blad. 

 

Avsluta med samling och repetera varje blad. Gå igenom namn, kännetecken och om det är ett barrliknande eller bladliknande blad.  

Denna lektion innehåller observerande undersökning samt sortering som naturvetenskapliga arbetssätt. Följande delar från det centrala innehållet ifrån lgr22 behandlas:  

• Växter i närmiljön, hur de kan grupperas samt namn på några vanligt förekommande arter. 

• Enkla fältstudier och observationer. 

 
Referenser   
Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet [Lgr22], 2022 
Tagit inspiration från s.108 i Lättman-Masch (2016)

Kraften - utomhusundervisning

 Vi väcker hösten till liv 

Åldersgrupp  - Aktiviteten är anpassad till en årskurs 2.

Material  - Pinnar, breven, utskrift av ramsa, en prototyp av gubben höst

Lärandeobjekt - 

Ämnets syfte: Undervisningen i ämnet kemi ska syfta till att eleverna utvecklar nyfikenhet på och intresse för att veta mer om omvärlden. 

Centralt innehåll: Årstidsväxlingar i naturen. Några växters anpassningar

till olika årstider. 

Konkretiserande lärandeobjekt: 

Eleven ska veta att: 

• Färgskiftningen i bladen på hösten beror på att klorofyllet transporteras bort från bladen.

• Hösten har olika kännetecken t.ex. att bladen ändrar färg, det blir kallare och svampar börjar växa.

Aktiviteter -  

Inledning: Brev från småfolket och diskussion om höstens färger och kännetecken  

Huvudaktivitet: Gubben höst, brev från småfolket och ramsa 

Avslut: Konversation och eventuella frågor eleverna har till gubben höst. 

Utförande - En uppstart görs genom att läraren samlar in eleverna i en samling. Läraren presenterar att det mottagits ett brev. Läraren läser upp brevet från “småfolket” som lever i skogen, där de vill ha hjälp av klassen med att samla höstmaterial. När brevet har lästs upp ska läraren gemensamt med eleverna diskutera vad som kännetecknar hösten, vad som urskiljer hösten från andra årstider samt varför bladen ändrar färg på hösten. Enligt ”Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet” (Lgr22) ska eleverna känna till olika anpassningar till olika årstider vilket de får öva på när de diskuterar om de olika kännetecken för hösten.  

Efter det är det dags för aktiviteten “gubben höst”, vilket är en befintlig aktivitet i Lättman-Masch, 2016. Aktiviteten inleds med att en elev lägger sig på marken och resterande klasskompisarna ska lägga pinnar runt eleven för att bilda elevens konturer. När eleven sedan fått hjälp med att komma upp är det dags för eleverna att fylla gubben med olika hösttecken såsom blad, pinnar och kottar som de hittar i naturområdet som klassen befinner sig på. När de har fyllt hela gubben med hösttecken har de gjort sin egen “gubben höst”. Aktiviteten bidrar till att eleverna får möjlighet att se höstens olika kännetecken samt att de uppmärksammar vad som är typiskt för hösten.  

Efter aktiviteten samlas eleverna i en samling och läraren tar upp ett sista brev som tagits emot från “småfolket”. Läraren läser brevet från “småfolket” där de vill att alla elever ska sjunga en ramsa för att väcka "gubben höst” till liv. När de har sjungit ramsan kommer “gubben höst” fram i form av en prototyp. Eleverna får då möjlighet att ställa frågor till “gubben höst” innan han lämnas av vid trädet för att återvända till “småfolket”. Enligt läroplanen (Lgr22) ska undervisningen i kemi utveckla elevernas intresse och nyfikenhet till omgivningen vilket den gör när de får möjlighet att träffa och även ställa frågor till ”gubben höst”.    

Referenser:  

Lättman-Masch, R., Wejdmark, M., Jacobsson, G., Persson E., & Ekblad, A. (2016). Leka och lära naturvetenskap och teknik ute: förskola och förskoleklass. Outdoor Teaching

Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet: Reviderad 2022. (2022). Skolverket. https://www.skolverket.se/getFile?file=4206

Näbbmusen - utomhusundervisning

Vad flyter och vad sjunker?

Åldersgrupp och material: 

Vår lektion är planerad för att utföras i årskurs 2. De material som vi kommer använda oss utav är: Burkar, vatten, stenar, kvistar, löv, gräs och bark. 

Lärandeobjekt:

• Eleven ska veta att föremål flyter på grund av vattnets lyftkraft.  

• Eleven ska veta hur vattnets lyftkraft uppstår, de vill säga genom att föremålets volym tränger undan vatten som bildar vattnets lyftkraft. 

• Eleven ska veta att ett löv flyter och ett gruskorn sjunker då föremålets volym avgör hur mycket vatten som trängs undan och därmed hur stor vattnets lyftkraft blir. 

Utförande: 

Vi kommer att samla klassen på skolgården vid rastens slut, för att ta en kort promenad till skogen. Väl i skogen samlar vi klassen i en cirkel för att be eleverna sätta sig ner. Vi utgår ifrån att eleverna är uppe i varv efter rasten och vill samla ihop klassen och få gruppen avslappnad genom att blunda och lyssna på naturens ljud i 40 sekunder. Vi kommer att förklara för klassen att 80% av våra intryck sker via synen, och att vi nu kommer att stänga av detta sinne för att istället endast lyssna på naturens ljud. 

Efter att vi lyssnat på naturen i 40 sekunder kommer vi starta upp lektionen i helklass. Vi kommer att presentera målen för dagens lektion samt dagens lektionsupplägg, där eleverna kommer få experimentera kring vad som flyter respektive sjunker, genom ‘’den naturvetenskapliga metoden’’. Vi kommer även att gå igenom viktiga begrepp som är bra för eleverna att ha med sig på lektionen, bland annat repetition av begreppen volym, vattnets lyftkraft och arbetssättet kring “den naturvetenskapliga metoden”. Vi kommer gå igenom vad en hypotes är och hur man använder sig utav den. Därefter delar vi in klassen i mindre grupper med 2-3 elever i varje grupp, som de kommer att få arbeta i under största delen av lektionen. 

I grupperna kommer eleverna först och främst att få ställa en hypotes via ett arbetsblad där de kryssar i vad de tror flyter respektive sjunker. Därefter påbörjar grupperna sina undersökningar där eleverna kommer få ett likadant arbetsblad för att kryssa i resultatet för vad som sjönk respektive flöt. Grupperna reflekterar sedan över resultatet tillsammans för att slutligen avsluta lektionen genom att diskutera och reflektera över gruppernas slutsattser i helklass. 

Referenser: 

Enligt Lgr22 ska “Undervisningen i ämnet fysik syfta till att eleverna utvecklar nyfikenhet på och intresse för att veta mer om omvärlden. Eleverna ska därför ges möj­lig­heter att ställa frågor om fysikaliska företeelser utifrån egna upplevelser och aktuella händelser”. Detta får eleverna möjligheter till under denna lektionens experiment då vår förhoppning är att detta skapar både nyfikenhet och intresse.

Enligt det centrala innehållet ska eleverna även få möjlighet att lära sig om material och dess egenskaper, bland annat ‘’Hur material kan sorteras efter några egenskaper, till exempel utseende, om de är magnetiska och om de flyter eller sjunker i vatten.’’ Eleverna ska också få möjlighet till enklare fältstudier, observationer och experiment. Vår lektion går väl i linje med detta.

Tordyveln- utomhusundervisning

Titel: Vattenmolekylexperterna

Åldersgrupp och material: 

• Årskurs 1

• Ett brev. 

• Bilder på molekylerna i de olika formerna fast, flytande och gas.

• Bilder på föremål som förtydligar de olika formerna. Exempelvis en bild på en isglass. 

Lärandeobjekt: 

• Att det finns tre olika former av vatten: fast, flytande och gas.

• Att vattenmolekylerna rör sig på olika sätt i fast, flytande och gasform.

• Att en vattenmolekyl är uppbyggd av en syreatom och två väteatomer.

Ur centralt innehåll för kemi från Lgr 22: “Vattnets olika former: fast, flytande och gas.”

Utförande: 

Uppstart - Lektionen startar med att alla ställer sig i en cirkel. När alla eleverna står i en cirkel ska läraren berätta att klassen har fått ett brev från en person. I brevet står det att personen har hört att klassen är experter på vattenmolekyler och undrar hur de rör sig i de olika formerna? Det vill säga fast, flytande och gasform. Klassen måste hjälpa personen att reda ut detta. 

Genomförande - När eleverna fått lyssna på brevet görs en kort repetition om hur vattenmolekylen ser ut. Repetera även vad som kännetecknar fast, flytande och gasform samt hur molekylerna rör sig i de olika formerna. Detta repeteras med hjälp av bilder på hur molekylerna rör sig samt bilder på till exempel kokande vatten, isglass samt rinnande vatten för att tydliggöra för eleverna. 

När eleverna har fått en kort repetition av vattenmolekylen ska eleverna nu tillsammans öva på att vara molekyler i de olika formerna. En lärare säger exempelvis att det är kallt ute och att molekylerna (det vill säga eleverna) ska bilda isbitar. Läraren förklarar då hur eleverna ska göra för att bilda molekyler i fast form. Eleverna ska hålla varandras händer och sedan sträcka ut armarna för att göra cirkeln så stor som möjligt. De ska sedan stå helt stilla. De har nu bildat molekyler i fast form.

Därefter säger läraren att det börjar kännas varmare och att isen nu har smält till flytande form. Molekylerna ska börja röra sig lite fram och tillbaka i cirkeln men samtidigt hålla kvar i varandras händer. Eleverna har nu bildat molekyler i flytande form.

Därefter säger läraren att det börjar bli ännu varmare och att vattnet nu övergår till gasform.  Alla molekylerna ska nu släppa varandras händer och röra sig fritt på en bestämd yta. Eleverna har nu bildat molekyler i gasform.

Detta görs upprepade gånger tills eleverna lärt sig hur molekylerna rör sig.

Avslut - Klassen samlas ihop igen för att återgå till brevet. De ska nu spela in en videohälsning till personen som skickade brevet.  I videon ska eleverna visa hur molekylerna rör sig i de tre olika formerna genom att upprepa leken de nyss har utfört. 

Referenser: 

Lättman-Masch, R., Wejdmark, M., Jacobsson, G., Persson E., & Ekblad, A. (2016, s. 57). Leka och lära naturvetenskap och teknik ute: förskola och förskoleklass. Outdoor Teaching 

Skolverket. Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet. (2022, s. 155).