Talgoxen, utomhusundervisning

 

Titel

Bladjakt

Åldersgrupp och material

Vår aktivitet ämnar sig åt en årskurs 1. Materialet som vi ska använda är blad från naturen, vaxdukar, bilder av blad och zip-påsar.

 

Lärandeobjekt

Syftet med aktiviteten är att eleverna ska veta att:

-        Barr sitter kvar på träden under vintern och löv ramlar av.

-        Barr sitter kvar på träden för att barren har ett skyddande vaxlager som gör att de inte torkar ut.

-        Löven ramlar av träden för att de kräver mer vatten än vad som finns tillgång till under vintern.

 

Centralt innehåll i kursplanen för biologi

-        Årstidsväxlingar i naturen. Några växters anpassningar till olika livsmiljöer och årstider.

-        Växter i närmiljön, hur de kan grupperas samt namn på några vanligt förekommande arter.

-        Hur material kan sorteras efter några egenskaper.

-        Enkla fältstudier och observationer. Utförande av undersökningarna med ord och bilder.

 

Utförande

Vi kommer att starta aktiviteten genom att introducera bladjakten på ett intresseväckande sätt. Introduktionen kommer bestå av en presentation av de olika bladen där eleverna själva får dela med sig av deras tidigare kunskapar om bladens namn. Introduktionen kommer även innehålla instruktioner om elevernas uppgift under bladjakten. Därefter kommer vi dela in klassen i två grupper. De båda grupperna får hitta på egna gruppnamn som är relaterat till skogen. När grupperna är indelade delar vi ut bilderna på bladen som eleverna sedan parvis får leta efter. De upphittade bladen ska sedan läggas på vaxduken vi lagt ut. Eleverna ska sedan systematiskt sortera bladen efter vilka som ramlar ner från träden på vintern och vilka som inte gör det. Sedan ska bladen observeras och kännas på efter vilka egenskaper de har, som är anledningen till varför de ramlar ner eller inte. Vi har även förberett torkade och färska löv av samma arter för att eleverna ska få se och känna skillnaden. Efter observationen kommer vi ställa frågor till eleverna kring vad de tror är anledningen till varför lövträden tappar sina blad och barrträden behåller sina. När eleverna har delat med sig av sina tankar ska vi som lärare tydliggöra och lära ut vad det beror på. Därefter hjälps vi åt att packa ihop allt vi använt och samlas i helklass igen. Som avslut frågar vi eleverna vad de har lärt sig under aktiviteten och fyller i det som de inte benämner. Vi kommer också att svara på ytterligare frågor och funderingar som dyker upp.

 

Referenser

Skolverket. (2022). Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet: Lgr22. https://www.skolverket.se/getFile?file=9718

 

Lättman-Masch, R., Wejdmark, M., Jacobsson, G., Persson E., & Ekblad, A. (2016). Leka och lära naturvetenskap och teknik ute: förskola och förskoleklass. (S.108, 331-333). Outdoor Teaching

Molekylen, utomhusundervisning

 

Titel
Vem äter vem i skogen?

Åldersgrupp och material
Aktiviteterna är tänka att utföras i en årskurs 2. Blanka A4 papper och penna för att göra skyltar med de olika trofiska nivåerna i näringskedjan. Snöre att fästa skyltarna med.

Lärandeobjekt
Ämnets syfte:
- undervisningen i ämnet biologi ska ge eleverna förutsättningar att utveckla kunskaper om biologins begrepp och förklaringsmodeller för att beskriva och förklara samband i naturen

Centralt innehåll i kursplanen för biologi:
- enkla näringskedjor som beskriver samband mellan organismer i ekosystem

Eleverna ska veta att:
- det finns olika sorters rovdjur till exempel att både fågel och varg är rovdjur
- det finns olika sorters växtätare till exempel hare och mask
- det finns olika sorters växter till exempel maskros och träd
- näringskedjan består av olika nivåer till exempel rovdjur, växtätare och växt

Utförande
Samling: Alla elever samlas i en ring för repetition av det vi tidigare gått igenom om näringskedjor. Första aktiviteten presenteras och gestaltas av lärarna.

Aktivitet 1: Eleverna får en skylt med antingen rovdjur, växtätare eller växt angivet. Skylten hängs runt halsen med texten på ryggen. Här är vi tydliga med att nämna att eleverna inte får titta på skylten innan eller berätta för varandra vad det står. Sedan ska eleverna gå runt och ställa ja /nej-frågor för att ta reda på vilken plats i näringskedjan de har tilldelats. Exempel på ja/nej-frågor:
- gillar jag att äta djur?
- gillar jag att äta blad?
- äts jag av en hare?
- äts jag av en fågel?
- kan jag flyga?

Aktivitet 2: När alla elever har tagit reda på vilken plats i näringskedjan de har ska de bilda grupper om tre för att skapa näringskedjor. När eleverna har skapat näringskedjorna får var och en berätta vilken art som kan finnas i deras trofiska nivå.

Aktivitet 3: Eleverna sätter sig i ringen igen och sista aktiviteten presenteras och gestaltas av lärarna. Skyltarna som eleverna har haft på ryggen vänds till framsidan så att det syns tydligt vilken nivå i näringskedjan de representerar. Aktiviteten är inspirerad av leken “fruktsallad” men frukterna är utbytta till rovdjur, växtätare och växt. Eleven som står i mitten ropar någon utav kategorierna och den nämnda kategorin ska byta plats. Eleven i mitten ska då försöka ta en utav plasterna och den som blir utan hamnar då i mitten. Den i mitten kan välja att ropa NÄRINGSKEDJA och då ska samtliga elever byta plats.

Avslut: Sista aktiviteten avslutas i en ring och eleverna får sätta sig ner. Vi sammanfattar dagen och eleverna får återberätta kort om vad vi lärt oss under dagen. Eleverna får sedan var och en berätta vad det tyckte om dagens aktiviteter.

Referenser
Läroplan för grundskolan, förskolan och fritidshemmet (2022). Skolverket. Stockholm.

Kursplanen för Biologi
https://www.skolverket.se/undervisning/grundskolan/laroplan-och-kursplaner-for-grundskolan/laroplan-lgr22-for-grundskolan-samt-for-forskoleklassen-och-fritidshemmet?url=-996270488%2Fcompulsorycw%2Fjsp%2Fsubject.htm%3FsubjectCode%3DGRGRBIO01%26tos%3Dgr&sv.url=12.5dfee44715d35a5cdfa219f

 Här är några bilder på hur våra blommor såg ut 19 september.

För kommer några bilder på fibblan:

Och här kommer en bild på baldersbrå (den som var lik en prästkrage)

Och till sist en bild på kärringtanden

 Nu har några kållarver hunnit långt i sin förvandling till puppa. Bilderna tagna 18 sep.

Om man tittar noga kan man se att pupporna ser lite olika ut. Det finns en variation i hur stora prickarna är. och den ena har en hårig tofs i ena änden.

Blomma

 

Ekosystem

 

 Nu har äggen kläckts